måndag 29 november 2010

Farbror Kent.

Idag så insomnade min underbara farbror Kent vid ca klockan 05.00 imorse :(
Han dog i cancer, usch.
Det var alldeles för tidigt för dig, men skönt för nu slipper du lida.


Du har alltid vart en glad person som gillade det lugna livet och vara ute och resa med dig fru.
Det var inte länge sen du gifte dig med din fru Leena, vi var inte med på bröllopet för ni hade det privat, det hade vart kul och vara med. 
Sist jag träffade dig var på parkeringen, kände knappt igen dig då du hade smalnat så mycket pga cancern, du var pigg men ändå inte, du hade ont och det syntes fast du försökte att verka pigg och kry. 
Jag kommer alltid att minnas dig som en glad person som alltid skrattade och var glad.
Men nu vilar du uppe hos änglarna med farfar och Viola, du har nog ett bättre liv där uppe nu när du inte har ont, där uppe är du pigg och kry och du kan ha det bra, må änglarna ta hand om dig, du kanske inte finns kvar på jorden men du kommer alltid att finnas kvar i våra hjärtan och i våra minnen.
Hälsa farfar och Viola.

Igår så fick jag reda på att han låg på lasarettet och jag sa till Robban att "jag vill åka in och träffa Kent och säga hej då innan det är försent", men imorse var det försent, mamma och pappa talade om för mig idag att han dog imorse vid 5 tiden... känns så fruktansvärt tråkigt att förlora en till i familjen, inte länge sen farfar och min låtsas farmor Viola dog... känns det som iallafall och nu min farbror också. Men det känns skönt att det vart som det vart för nu slipper han som sagt lida, han hade tydligen inte haft ont längre men hur som helst så led han på något sätt pga cancern, för man mår inte 100% bra när man är sjuk eller lider av något, det kan man inte göra, hur bra man än säger att man mår, för sjukdomen eller lidandet tynger alltid ner en mer eller mindre, jag har diabetes och visst jag mår bra, men det är ju jobbigt att ha det och tänka på allt hela tiden så man kan ju tänka sig vad det är att ha cancer då :(
Men nu vet jag att han har det bra och det känns skönt.
Och han kommer alltid att vara ihågkommen. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar